Verb

Verben

Verb är en del av talet som uttrycker en aktivitet, ett tillstånd eller en process. Verben skrivs med gemener och böjs för personer och siffror. De används också i olika tempus och stämningslägen, t.ex. presens/futur/pastus, konjunktiv/imperativ.

Oftast placeras verbet på andra plats i meningen, förutom om det finns andra verb i meningen eller om meningen är en bisats, i vilket fall ordföljden beror på de andra delarna i meningen.

Konstruktion och grupper av verb

Verben skrivs med gemener
  • Översättning
  • Jan går till skolan.
  • Översättning
  • Jag skrev ett meddelande till dig.
Konjugation av verbet för person och nummer

Grundformen (okonjugerad) av verbet är infinitiv (Infinitiv). För att konjugera ett verb för person måste ett lämpligt suffix läggas till verbstammen. Exemplet visar böjningen av verbet gehen (verbstammen är geh).

Person gehen (Präsens)
ich gehe
du gehst
er/sie/es geht
wir gehen
ihr geht
sie/Sie gehen
Indelning av verb i grupper

Det är också vanligt att dela in verben i följande grupper (ett verb kan tillhöra mer än en av följande grupper):

  • infinitiv (Infinitiv)
  • fullständigt verb (Vollverb)
  • hjälpverb (Hilfsverb)
  • modalt verb (Modalverb)
  • Presens particip (Partizip I/Partizip Präsens)
  • Partiklar i förfluten tid (Partizip II/Partizip Perfekt)
  • regelbundna verb (schwache Verben)
  • starka verb (starke Veben)
  • oregelbundna verb (unregelmäßige Verben)
  • [in]transitiva verb ([in]transitive Verben)
  • reflexiva verb (reflexive Verben)
  • reciproka verb (reziproke Verben)
  • [in]separerbara verb ([nicht] trennbare Verben)
Infinitiv (Infinitiv)

Ett verb i sin grundform, okonjugerad (används oftast i meningar med mer än ett verb och placeras i så fall i slutet av meningen).

  • Översättning
  • Wolfgang måste plugga idag.
  • Översättning
  • Vi vill åka på semester tillsammans.
  • Översättning
  • Jag ska snart sova.
Huvudverb (Vollverb)

Verb som kan förekomma i en mening på egen hand.

  • Översättning
  • Jag joggar.
Hjälpverb (Hilfsverb)

Verb som används tillsammans med ett annat verb för att bygga en mening i ett visst tempus eller en viss stämning (t.ex. i preteritum eller i passiv röst). Det finns tre hjälpverb i tyskan: haben, sein, werden.

  • Översättning
  • Lisa köpte en ny cykel.
  • Förklaring
  • Hjälpverbet haben.
  • Översättning
  • Vi gick hem tidigt.
  • Förklaring
  • Hjälpverbet sein.
  • Översättning
  • Din beställning håller på att behandlas.
  • Förklaring
  • Hjälpverbet werden i en passiv mening.
Modalt verb (Modalverb)

Modala verb förekommer nästan alltid i en mening med ett annat verb. Det kan användas på egen hand, men det händer sällan och det måste då användas i något sammanhang, t.ex. som en referens till föregående mening. Dessa är de modala verben: dürfen, können, mögen, wollen, sollen, müssen .

  • Översättning
  • Jag vill äta en pizza.
  • Översättning
  • 🤔 Får jag röka här? 👉 Nej, det får du inte.
  • Förklaring
  • I svaret är verbet dürfen fristående men det hänvisar till frågan. Annars skulle "Du kan inte" på egen hand inte vara särskilt meningsfullt.
Presens particip (Partizip I/Partizip Präsens)

Verbform med suffixet -d tillagt infinitiv. Den uttrycker en aktivitet som utförs under vilken en annan aktivitet utförs. Partizip I beskriver under vilka omständigheter den senare aktiviteten utfördes.

  • Översättning
  • Hon lämnade rummet gråtande.
Particip i förfluten tid (Partizip II/Partizip Perfekt)

Verbform som används för att bygga meningar i vissa tempus/moden, t.ex. i preteritum Perfekt och i passiv röst. För vanliga verb skapas formen Partizip II genom att lägga till prefixet ge- och suffixet -t till verbets bas.

  • Översättning
  • Hon bakade en äppelstrudel.
Regelbundna verb (schwache Verben)

Verb som har en regelbunden form i följande tempus: Präteritum (verbets bas + -te) och Perfekt (formen i Partizip II är regelbunden: ge- + verbstam + -t) t.ex. machen - machte - gemacht.

Om verbets bas börjar med ett prefix som inte får prefixet ge- i Paritizip II men bortsett från det är böjningen regelbunden, anses verbet också vara regelbundet, t.ex. besuchen - besuchte - besucht.

  • Översättning
  • Jag bodde i Berlin i två år.
Starka verb (starke Veben)

Verb som tekniskt sett har en oregelbunden böjning, men som är "mindre oregelbunden". Deras Partizip II-form slutar med -en istället för med -t och deras Präteritum-form är oregelbunden. Oftast kräver deras former av Präteritum, Partizip II en ändring av en eller två bokstäver i verbstammen, t.ex. (a 👉 u, ie 👉 ei). fahren - fuhr - gefahren eller bleiben - blieb - geblieben. I tempus Präsens i tredje person singularis (er/sie/es) läggs dessutom ibland ett omljud till verbet, t.ex. fahren - er fährt.

  • Översättning
  • Jag tvättade lakanen.
Oregelbundna verb (unregelmäßige Verben)

Verb som har en oregelbunden tempusform Präteritum och ett oregelbundet particip Partizip II.

  • Översättning
  • Igår var jag på födelsedagskalas.
[in]transitiva verb ([in]transitive Verben)

Transitiva verb är sådana som kan referera till ackusativobjektet (Akkusativobjekt). De kan användas för att bygga en mening med passiv röst. Å andra sidan är intransitiva verb sådana som inte kan referera till ett objekt i ackusativkasus Akkusativ och som inte kan bilda passiv röst.

  • Översättning
  • Jag äter en hamburgare (Passiv: hamburgaren äts av mig.)
  • Förklaring
  • Verbet essen (att äta) är transitivt.
  • Översättning
  • Jag är sjuk (Passiv: inte möjligt)
  • Förklaring
  • Verbet sein (att vara) är intransitivt.
Reflexiva verb (reflexiva Verben)

I tyskan är reflexiva verb verb med det reflexiva pronomenet sich (sig själv), som böjs tillsammans med verbet för person.

  • Översättning
  • Jag är glad över gåvan.
Ömsesidiga verb (reziproke Verben)

Verb som beskriver ömsesidiga handlingar. De kan användas med det reflexiva pronomenet sich eller med det reciproka pronomenet einander (varandra).

  • Översättning
  • Joachim och Lara älskar varandra.
[in]separerbara verb ([nicht] trennbare Verben)

Separabla verb har ett prefix som kan separeras från verbstammen och som vanligtvis flyttas till slutet av meningen (det är också viktigt att placera prefixet för ett separabelt verb korrekt i dess Partizip II-form). När det gäller oskiljbara verb har de också ett prefix, men det kan inte vara skilt från verbstammen.

  • Översättning
  • Jag undertecknar ett hyresavtal.
  • Förklaring
  • Verbet unterschreiben har ett prefix unter, men det är oskiljbart, så prefixet stannar kvar tillsammans med verbstammen.
  • Översättning
  • Tåget avgår klockan åtta.
  • Förklaring
  • Verbet ab|fahren har prefixet ab, som är separerat från verbets bas och placerat i slutet av meningen.
  • Översättning
  • Tåget avgick klockan åtta.
  • Förklaring
  • Verbet ab|fahren har prefixet ab, som separeras från verbets bas och används för att bygga formen Partizip II (ab + ge- + verbstam + -en 👉 abgefahren).